Den psykiska hälsan hos unga försämras. Det visar rapporter från Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet. Elevhälsan är i dag underutvecklad i förhållande till behoven. Det handlar om att göra akuta uttryckningar. Den nya skollagen lyfter fram behovet av en väl fungerande elevhälsa. Både Riksföreningen för skolsköterskor och Svenska Skolläkarföreningen har länge rekommenderat ett elevunderlag på 400 per heltidsanställd skolsköterska och 4 000 elever per skolläkare. En kurator per 275–400 elever och en psykolog per 1 200 elever rekommenderas. Skolsköterskan behöver tid för att delta i och initiera ett förebyggande hälsofrämjande arbete på skolan, både i grupp och individuellt.

Träna skolpersonal i att upptäcka varningstecken. Och ha kristeam redo om det värsta inträffar. Specialutbildad personal behöver finnas för att lära ut så kallad livskunskap: ett ämne som ger eleverna förutsättning att lära sig att lösa en del av de livsproblem som vi alla råkar ut för förr eller senare. Coacherna ska vara högskoleutbildade och ha goda förutsättningar att både undervisa eleverna i livskunskap och väcka deras förtroende, så att eleverna kontaktar coachen den dag de mår dåligt. De behöver en specialutbildning i hur man lär ut livskunskap. 
För att bistå livskunskapscoacherna och fånga upp de sårbara eleverna måste all skolpersonal regelbundet tränas på att upptäcka varningssignaler på när någon mår dåligt. När en elev antas behöva hjälp kontaktas livskunskapscoachen som mycket skyndsamt gör en utredning. Coachen kan sedan erbjuda enskilda samtal, eller gruppsamtal om det finns elever med samma problematik. Livskunskapscoachen ska också vara samspelt med övrig hjälpverksamhet i närområdet. 
Varje kommun måste också ha ett kristeam redo om exempelvis ett självmord inträffat. Teamet ska veta hur man effektivt stöttar efter ett självmord och kartlägga vilka som kan befinna sig i riskzonen för att kopiera suicidet i så kallade copy cat-suicid. Teamet stannar kvar i området till dess att faran beräknas vara över.

•    Nationella riktlinjer för suicidprevention. Riksdagen beslöt i juni 2008 att anta riktlinjerna i Folkhälsoproppen 2007/2008:110 En förnyad folkhälsopolitik kap 8.

•    Samordning.
•    Rättshjälp för patienter och anhöriga som behöver rättsligt stöd.
•    Kontinuitet i vårdkontakter.
•    Respektfullt bemötande.
•    Suicidförsök måste följas upp med bättre eftervård; samordning och anhörigstöd.
•    Vården som ges till dem som försökt ta sitt liv måste följas upp och analyseras så att vården utvecklas. Eventuellt med hjälp av kvalitetsregister.
•    Anhöriga måste noggrannare inkluderas i vården kring en psykiskt sjuk anhörig.
•    Strukturerade suicidriskbedömningar som görs med standardiserade och validerade bedömningsverktyg ska göras i primärvården precis som man scannar för olika livsstilsfrågor. Det ska sedan finnas explicita behandlingsplaner till olika bedömningsresultat.

De flesta som tar sitt liv är över 55 år. Äldre är en grupp som ofta glöms bort. Utbilda all personal som arbetar med äldre. Med utbildning och rätt frågor skulle personalen kunna se varningstecken när äldre mår dåligt. Landstinget och kommunerna ansvarar för att personalen utbildas och att tid avsätts för att de regelbundet ska ha möjlighet att samtala med äldre om hur de mår och har det. Tillräckliga resurser måste möta behovet. Resultatet måste regelbundet analyseras och utvärderas.

Polisen måste lokalt och på riksnivå ansvara för snabb statistik om var självmord och självmordsförsök inträffar. Detta så att man kan följa eventuella suicidkluster och snabbt sätta in resurser som kristeam. Denna ska inte ersätta Socialstyrelsens mer utförliga statistik som släpar efter utan tjänar ett annat syfte: att snabbt hitta trender i utvecklingen.

Ambitiösa haveriutredningar måste genomföras efter suicid av en oberoende institution eller myndighet, särskild haveriutredning om det är ett barn som tagit sitt liv. Alltså inte bara när det är någon som haft kontakt med sjukvården och inte bara kring det som hänt inom sjukvården, som görs vid Lex Maria. Haveriutredningar görs när någon dör i en trafikolycka. Vi behöver lära oss mer om processen och omständigheterna kring det som leder till självmordet. Även vid självmordsförsök bör utredningar göras.

Den nya tidens sociala media-aktiviteter har möjliggjort för många att uttrycka sin desperation och ambivalens till ett stort antal personer. Detta gör att många fler av oss kommer i kontakt med självmordsbenägna personer vilket i sin tur gör att flera kan agera. Särskilt utbildade Nätvandrare kan på ett strukturerat sätt fånga upp signaler från suicidala personer, lokalisera dem och se till att hjälp ges.

Suicide Rescue planerar att på sikt ha egna hjälpare i första ledet som kan hjälpa suicidala personer och dess anhöriga att få rätt hjälp.

Det är ett faktum att rädsla och stigma kring psykisk sjukdom och självmord är bidragande faktorer till att många tar sina liv. Man känner sig misslyckad och ”psyksjuk” vilket är skamligt. Suicide Rescue vill sprida information på ett synligt och aktivt sätt genom att delta i debatter, skriva artiklar, utbilda, föreläsa, ta fram informationsmaterial, webbaserade utbildningar, poddradiosändningar m.m.

Medier måste ansvarsfullt och i proportion till hur stort problemet är rapportera om självmord. Detta kan de göra genom att följa WHO:s riktlinjer. Massmedia måste ta sin del i ansvaret att motverka stigma och fördomar av alla slag genom att med mer öppenhet skriva om suicidpreventiva arrangemang, artiklar om suicidprevention och följa det suicidpreventiva arbetet,

Många politiker är starkt engagerade i suicidpreventionsfrågan. Men även många politiker saknar kunskap om självmord och är osäkra och rädda att göra fel. Den suicidpreventiva frågan är inte lätt att hantera i politiken. Suicide Rescue vill därför vara en aktiv samtalspartner som deltar i den politiska debatten, särskilt inför valet söndagen den 14 September 2014.

Med rätt statistik kan vi snabbt få vetskap om nya hotspots. Sätt upp staket på broar där vi vet att folk hoppar och sätt upp stängsel vid järnvägssträckor där vi vet att suicid sker. Komplettera med rörelseutlösta strålkastare, övervakningskameror och högtalare så att kommunikation kan ske.

Det saknas evidensbaserad forskning på flera viktiga områden, som t ex:
•    Krockkuddar på tåg och tunnelbana.
•    Perrongdörrar.
•    Automatiska larm som utlöses när man går för nära spåren.
•    Alternativa behandlingsformer som t ex taktil massage m fl.

En årlig gala och pris för att uppmärksamma suicid bör genomföras. Pengar som samlas in via galan skulle kunna gå till stipendier och pris för bästa suicidpreventiva åtgärd. Dessutom bör ett journalistpris för bästa rapportering om suicid utses.